Mikrovågsmetamaterialteknik 2025: Pionjärer för den nästa vågen av trådlös-, försvars- och sensors teknologier. Utforska hur avancerade material omformar branschen och driver dubbel siffertillväxt.

• Sammanfattning: Viktiga insikter och marknadshöjdpunkter för 2025–2030
• Marknadsstorlek, segmentering och 18 % CAGR-prognos (2025–2030)
• Teknologilandskap: Innovationer inom mikrovågsmetamaterial
• Nyckelapplikationer: Trådlös kommunikation, försvar, medicinsk bildbehandling och sensing
• Konkurrensanalys: Ledande aktörer och framväxande startups
• Reglerande miljö och standardiseringsinsatser
• Investerings trender och finansieringslandskap
• Utmaningar och hinder för adoption
• Framtidsutsikter: Störande trender och strategiska möjligheter (2025–2030)
• Bilaga: Metodik, datakällor och ordlista
• Källor & Referenser

Sammanfattning: Viktiga insikter och marknadshöjdpunkter för 2025–2030

Den globala marknaden för mikrovågsmetamaterialteknik förväntas växa kraftigt mellan 2025 och 2030, drivet av framsteg inom materialvetenskap, ökad efterfrågan på nästa generations trådlös kommunikation och spridningen av radar- och sensors teknologier. Mikrovågsmetamaterial – konstruerade kompositmaterial med unika elektromagnetiska egenskaper som inte finns i naturliga material – möjliggör genombrott inom antenndesign, stealth-teknologi och bildsystem. Viktiga insikter indikerar att marknaden kommer att uppleva en sammansatt årlig tillväxttakt (CAGR) som överstiger 20 %, med Nordamerika och Asien-Stillahavsområdet som framträdande regioner på grund av robusta investeringar i forskning och utveckling samt expanderande telekommunikationsinfrastruktur.

En av de stora höjdpunkterna är integrationen av metamaterial i 5G och förväntade 6G-nätverk, där deras förmåga att manipulera elektromagnetiska vågor förbättrar signalstyrka, minskar störningar och möjliggör miniatyrisering av komponenter. Ledande företag inom branschen, som Northrop Grumman Corporation och Lockheed Martin Corporation, påskyndar adoptionen av mikrovågsmetamaterial inom försvarsapplikationer, särskilt för minskning av radar tvärsnittsstandarder och avancerade elektroniska krigföringssystem. Inom den kommersiella sektorn utforskar företag som Nokia Corporation metamaterialbaserade antenner för att förbättra nätverkseffektivitet och täckning.

Perioden mellan 2025 och 2030 kommer också att se ökad samverkan mellan akademiska institutioner och industrin, vilket främjar innovation inom justerbara och omkonfigurerbara metamaterial. Detta förväntas ge nya produktlinjer för medicinsk bildbehandling, fordonsradar och satellitkommunikation. Regleringsstöd och standardiseringsinsatser från organisationer som Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) förväntas effektivisera kommersialiseringen och säkerställa interoperabilitet över applikationer.

Utmaningar kvarstår, särskilt inom storskalig tillverkning och kostnadsminskning, men pågående forskning om nya tillverkningstekniker och material förväntas främja dessa hinder. Sammanfattningsvis är marknaden för mikrovågsmetamaterialteknik på väg att transformera flera industrier och erbjuder förbättrad prestanda, minskat storlek och vikt samt nya funktionaliteter för en mängd högfrekventa applikationer.

Marknadsstorlek, segmentering och 18 % CAGR-prognos (2025–2030)

Den globala marknaden för mikrovågsmetamaterialteknik är på väg att expandera, med prognoser som indikerar en imponerande sammansatt årlig tillväxttakt (CAGR) på 18 % från 2025 till 2030. Denna tillväxt drivs av en ökande efterfrågan på avancerade elektromagnetiska lösningar inom telekommunikation, försvar, rymd och medicinsk bildbehandling. Mikrovågsmetamaterial – konstruerade kompositmaterial med unika elektromagnetiska egenskaper som inte finns i naturliga material – är blir allt mer centrala för utvecklingen av nästa generations antenner, kamouflagesystem och högfrekventa komponenter.

Marknadssegmenteringen avslöjar ett mångfacetterat landskap. Genom produktkategori delas marknaden in i elektromagnetiska bandgap (EBG)-strukturer, frekvensselektiva ytor (FSS) och negativa indexmaterial, bland andra. EBG-strukturer innehar för närvarande en betydande del på grund av deras omfattande tillämpning i miniaturisering av antenner och störningsminskning. Frekvensselektiva ytor får fäste inom satellitkommunikation och radarsystem, medan negativa indexmaterial ligger i frontlinjen för forskning kring superlinsning och kamouflagesystem.

När det gäller slutanvändare dominerar telekommunikationssektorn, som utnyttjar metamaterial för 5G/6G-infrastruktur, strålningsformning och signalenhancement. Försvars- och rymdindustrin anammar snabbt dessa material för stealth-teknologi, säker kommunikation och avancerade radarsystem, vilket stöds av initiativ från organisationer som Defense Advanced Research Projects Agency (DARPA). Medicinsk bildbehandling, även om den är mindre, förväntas uppvisa kraftig tillväxt eftersom metamaterial möjliggör högre upplösning av bildbehandling och icke-invasiva diagnostiska verktyg.

Geografiskt sett leder Nordamerika marknaden, på grund av betydande investeringar i forskning och utveckling och samarbeten mellan akademiska institutioner och industriledare som Lockheed Martin Corporation och Northrop Grumman Corporation. Europa och Asien-Stillahavsområdet upplever också accelererad tillväxt, med länder som Tyskland, Kina och Japan som investerar i metamaterialforskning för både kommersiella och militära tillämpningar.

Den förväntade 18 % CAGR återspeglar inte bara teknologiska framsteg utan också den ökande kommersialiseringen av mikrovågsmetamaterial. När tillverkningsprocesserna mognar och kostnaderna sjunker, förväntas adoptionen breddas över industrier, vilket ytterligare driver marknadsexpansion fram till 2030.

Teknologilandskap: Innovationer inom mikrovågsmetamaterial

Teknologilandskapet för mikrovågsmetamaterialteknik 2025 kännetecknas av snabb innovation, drivet av framsteg inom materialvetenskap, tillverkningstekniker och beräkningsdesign. Mikrovågsmetamaterial – konstruerade kompositmaterial med anpassade elektromagnetiska egenskaper som inte finns i naturen – möjliggör enastående kontroll över mikrovågsutbredning, absorption och manipulation. Detta har lett till genombrott inom applikationer som sträcker sig från telekommunikation och radar till bildbehandling och trådlös kraftöverföring.

En av de mest betydelsefulla innovationerna är integrationen av justerbara och omkonfigurerbara element i metamaterialstrukturer. Genom att använda material som grafen, flytande kristaller och fasändringsföreningar kan forskare dynamiskt förändra den elektromagnetiska responsen hos metamaterial i realtid. Detta möjliggör enheter som adaptiva strålningsstyrande antenner och frekvensagila filter, vilka är avgörande för nästa generations trådlösa nätverk och satellitkommunikation. Till exempel, Nokia Corporation och Telefonaktiebolaget LM Ericsson utforskar aktivt metamaterialbaserade lösningar för att förbättra 5G och framtida 6G-infrastruktur.

Ett annat område av innovation är miniaturisering och integration av metamaterialkomponenter med konventionella mikrovågskretsar. Framsteg inom additiv tillverkning och nanofabrikering möjliggör exakt mönstring av sub-våglängd strukturer på flexibla substrat, vilket gör det möjligt att integrera metamaterialfunktionaliteter direkt i tryckta kretskort och chip-storleksenheter. Organisationer som imec och CSEM SA ligger i frontlinjen för att utveckla skalbara tillverkningsprocesser för dessa hybrida system.

Beräknings elektromagnetik och artificiell intelligens transformera också designprocessen. Maskininlärningsalgoritmer kan snabbt optimera metamaterialgeometrier för specifika prestandakriterier, vilket avsevärt minskar utvecklingstiden. Detta tillvägagångssätt antas av forskningsinstitutioner och industriledare, inklusive Ansys, Inc., som tillhandahåller simulationsverktyg skräddarsydda för metamaterialteknik.

Slutligen öppnar sammanflödet av mikrovågsmetamaterial med kvant teknologier och fotonik nya gränser. Hybridenheter som kombinerar mikrovågs- och optiska metamaterial undersöks för säker kommunikation och avancerad sensing. Eftersom fältet mognar förväntas fortlöpande samarbete mellan akademi, industri och regeringsbyråer – som Defense Advanced Research Projects Agency (DARPA) – påskynda kommersialiseringen av innovativa teknologier inom mikrovågsmetamaterial.

Nyckelapplikationer: Trådlös kommunikation, försvar, medicinsk bildbehandling och sensing

Mikrovågsmetamaterialteknik har snabbt förbättrat kapabiliteterna i flera högpåverkande sektorer, särskilt trådlös kommunikation, försvar, medicinsk bildbehandling och sensing. Dessa konstgjorda strukturerade material, utformade för att manipulera elektromagnetiska vågor på sätt som inte är möjliga med naturliga material, möjliggör transformerande tillämpningar över dessa områden.

• Trådlös Kommunikation: Metamaterial revolutionerar antenndesign och signalutbredning. Genom att möjliggöra miniaturiserade, högfrekventa och strålningsstyrande antenner stödjer de utvecklingen av 5G och framtida 6G-nätverk. Företag som Ericsson och Nokia Corporation utforskar metamaterialbaserade lösningar för att öka nätverkskapacitet, minska störningar och förbättra energieffektiviteten i basstationer och användarenheter.
• Försvar: Inom försvar är mikrovågsmetamaterial en integrerad del av stealth-teknologi, elektromagnetisk avskärmning och avancerade radarsystem. De möjliggör skapandet av radarabsorberande beläggningar och kamouflagesystem som minskar detekterbarheten av militära tillgångar. Organisationer som Lockheed Martin Corporation och Northrop Grumman Corporation forskar aktivt om metamaterialapplikationer för nästa generations flygplan och elektroniska krigföringssystem.
• Medicinsk Bildbehandling: Metamaterial förbättrar upplösningen och känsligheten hos bildbehandlingstekniker som MRI och mikrovågsavbildning. Genom att fokusera elektromagnetiska vågor bortom diffraktionsgränsen möjliggör de tidigare och mer exakta sjukdomsdetekteringar. Forskning institutioner och medicinska enhetstillverkare, inklusive Siemens Healthineers AG, undersöker komponenter baserade på metamaterial för att förbättra diagnostisk bildbehandlingsprestanda.
• Sensing: Inom sensorapplikationer används mikrovågsmetamaterial för att utveckla högkänsliga detektorer för miljömätning, industriell processtyrning och säkerhetskontroller. Deras förmåga att skräddarsy elektromagnetiska svar gör det möjligt att detektera minuscule förändringar i miljön eller närvaron av specifika ämnen. Företag som Honeywell International Inc. integrerar metamaterialbaserade sensorer i smart infrastruktur och säkerhetssystem.

När forskningen och kommersialiseringen fortsätter förväntas mikrovågsmetamaterial ytterligare expandera sin roll inom dessa sektorer och driva innovation och möjliggöra nya funktionaliteter som tidigare var ouppnåeliga med konventionella material.

Konkurrensanalys: Ledande aktörer och framväxande startups

Sektorn för mikrovågsmetamaterialteknik kännetecknas av en dynamisk interaktion mellan etablerade industriledare och en växande grupp innovativa startups. Ledande aktörer som Northrop Grumman Corporation och Lockheed Martin Corporation har utnyttjat sina omfattande FoU-möjligheter för att utveckla avancerade metamaterialbaserade komponenter för radar, kommunikation och stealth-applikationer. Dessa företag drar nytta av långvariga relationer med försvarsbyråer och betydande investeringar i proprietära tillverkningstekniker, vilket gör att de kan leverera högpresterande och skalbara lösningar för både militära och kommersiella marknader.

Samtidigt har specialiserade företag som Meta Materials Inc. uppstått som nyckelinnovatörer, som fokuserar på kommersialisering av justerbara och omkonfigurerbara mikrovågsmetamaterial. Deras produktportföljer inkluderar transparenta antenner, elektromagnetiska skyddsmaterial och strålningsskydande enheter, riktade mot sektorer som telekommunikation, fordons och konsumentelektronik. Dessa företag samarbetar ofta med akademiska institutioner och branschorgan för att påskynda övergången av laboratoriegenombrott till marknadsklara produkter.

Den konkurrensutsatta landskapet stärks också av en våg av startups, många av vilka är universitetsspin-offs. Till exempel, Kymeta Corporation har fått uppmärksamhet för sina flata panel-satellite-antennbaserade på metamaterialteknik, vilket erbjuder lätta, lågt profilerade lösningar för mobil anslutning. På samma sätt är Pivotal Commware pionjärer inom holografisk strålningsstyrning för 5G och satellitkommunikation, och utnyttjar metamaterial för att möjliggöra dynamisk, programvarudefinierad kontroll av elektromagnetiska vågor.

Dessa framväxande företag skiljer sig ofta genom smidighet, snabb prototypframställning och en fokusering på nischapplikationer som är underbetjänade av större aktörer. Strategiska partnerskap med större telekomoperatörer, biltillverkare, och rymdföretag är vanliga, vilket ger startups tillgång till kapital, tillverkningsresurser och globala distributionskanaler. Samtidigt investerar etablerade aktörer allt mer i eller förvärvar lovande startups för att stärka sina egna portföljer inom metamaterialteknik och behålla en konkurrensfördel.

Överlag präglas den konkurrensutsatta miljön inom mikrovågsmetamaterialteknik av en kombination av djup teknisk expertis, aggressiva strategier för immateriella rättigheter och en tävling att tillgodose de föränderliga kraven för nästa generations trådlös, sensing- och försvarssystem.

Reglerande miljö och standardiseringsinsatser

Den reglerande miljön och standardiseringsinsatserna kring mikrovågsmetamaterialteknik utvecklas snabbt i takt med att teknologin mognar och finner bredare tillämpningar inom telekommunikation, försvar och sensing. Reglerande organ som Federal Communications Commission (FCC) i USA och Europeiska kommissionen spelar en avgörande roll i att definiera tillåtna frekvensområden, utsläppsgränser och säkerhetsstandarder för enheter som innefattar metamaterial. Dessa regler är avgörande för att säkerställa elektromagnetisk kompatibilitet, minimera störningar och skydda folkhälsan.

Standardiseringsinsatser leds av organisationer som Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) och International Electrotechnical Commission (IEC), som arbetar för att utveckla tekniska standarder för karakterisering, mätning och prestandautvärdering av mikrovågsmetamaterial. Dessa standarder adresserar parametrar såsom effektiv permittivitet, permeabilitet samt förlustvinklar, som är avgörande för konsekvent produktutveckling och interoperabilitet mellan tillverkare.

År 2025 kommer ett centralt fokus att ligga på att harmonisera globala standarder för att underlätta internationell handel och samarbete. International Telecommunication Union (ITU) engagerar sig aktivt tillsammans med nationella regleringsmyndigheter och branschintressenter för att samordna spektrumanvändningspolitiken, särskilt när metamaterialbaserade enheter börjar påverka 5G och kommande 6G-nätverk. Detta inkluderar att adressera bekymmer kring spektrumdelning, samverkan med äldre system och potentialen för nya störningsscenarier som introduceras av metamaterialens unika egenskaper.

Dessutom ökar säkerhets- och miljöhänsyn också i betydelse. Reglerande myndigheter uppdaterar riktlinjer för att beakta de nya materialen och tillverkningsprocesserna som ingår i produktionen av metamaterial, för att säkerställa att de följer riktlinjer såsom EU:s direktiv om begränsning av farliga ämnen (RoHS). Dessa insatser syftar till att mildra risker kopplade till användning och bortskaffande av enheter med metamaterial.

Sammanfattningsvis kännetecknas den reglerande och standardiserande landskapet för mikrovågsmetamaterial under 2025 av ökad samordning bland internationella organ, fokus på teknisk harmonisering och proaktiv anpassning till de unika utmaningar som denna transformerande teknologi ställer.

Investerings trender och finansieringslandskap

Finansieringslandskapet för mikrovågsmetamaterialteknik 2025 kännetecknas av ett växande inflöde av kapital från både offentliga och privata sektorer, drivet av de växande tillämpningarna inom telekommunikation, försvar och avancerade sensor teknologier. Riskkapitalfirmor och företagsinvesterare riktar i ökande grad in sig på startups och etablerade företag som uppvisar innovativa angreppssätt för att manipulera elektromagnetiska vågor vid mikrovågsfrekvenser, särskilt de som utvecklar justerbara, omkonfigurerbara eller lådförlustmetamateriallösningar.

Offentliga investeringar förblir en hörnsten i sektorn, där myndigheter såsom Defense Advanced Research Projects Agency (DARPA) och National Science Foundation (NSF) i USA, samt Europeiska kommissionen i EU, stödjer grundforskning och tidig utveckling. Dessa organisationer prioriterar projekt som lovar genombrott inom radarstealth, satellitkommunikation och nästa generations trådlös infrastruktur, vilket återspeglar prioriteringar av nationell säkerhet och ekonomisk konkurrenskraft.

På företagsidan investerar stora aktörer som Lockheed Martin Corporation och Northrop Grumman Corporation inte bara i intern FoU utan också i strategiska partnerskap med akademiska institutioner och startups för att påskynda kommersialiseringen av mikrovågsmetamaterialteknologier. Dessa samarbeten fokuserar ofta på att integrera metamaterial i fasade array-antennor, elektromagnetisk skydd och kompakta sensorsystem.

Finansieringslandskapet formas också av framväxten av dedikerade metamaterialföretag, såsom Meta Materials Inc., som framgångsrikt har samlat in kapital genom offentliga erbjudanden och privata placeringar. Dessa företag utnyttjar sina propritära plattformar för att attrahera investeringar för att skala upp tillverkningen och expandera till nya marknader, inklusive fordonsradar och 5G/6G-infrastruktur.

Sammanfattningsvis indikerar investerings trenderna för 2025 ett mognande ekosystem, med ökad samverkan över sektorer och en förskjutning mot senare finansieringsrundor. Investerare visar en preferens för företag med bevisbara prototyper, tydliga vägar till kommersialisering och starka portföljer av immateriella rättigheter. När teknologin rör sig från laboratorieforskning till verklig tillämpning förväntas finansieringsmiljön förbli robust, vilket stöder fortsatt innovation och marknadstillväxt inom mikrovågsmetamaterialteknik.

Utmaningar och hinder för adoption

Adoptionen av mikrovågsmetamaterialteknik står inför flera betydande utmaningar och hinder, trots dess lovande potential att revolutionera telekommunikation, sensor och försvarsapplikationer. Ett av de primära hindren är komplexiteten i storskalig tillverkning. Metamaterial kräver exakt strukturering på sub-våglängdsskalor, och nuvarande tillverkningstekniker kämpar ofta för att leverera den nödvändiga noggrannheten och repeterbarheten för massproduktion. Detta begränsar inte bara kostnaderna utan även skalbarheten hos metamaterialbaserade enheter, vilket hindrar deras kommersiella livsduglighet.

Materialförluster utgör en annan kritisk utmaning. Många metamaterial förlitar sig på metalliska komponenter som kan introducera betydande ohmiska förluster vid mikrovågsfrekvenser, vilket minskar enhetens effektivitet. Forskare undersöker aktivt alternativa material och nya geometrier för att mildra dessa förluster, men praktiska, lågförlustlösningar förblir svåra att uppnå. Dessutom är integrationen av metamaterial med befintliga mikrovågssystem inte enkel. Kompatibilitetsproblem med standardsubstrat och förpackningstekniker kan komplicera utformningen och implementeringen av metamaterialförstärkta komponenter.

Standardisering och reglerande hinder saktar även ned adoptionen. Bristen på universellt accepterade design- och testprotokoll för mikrovågsmetamaterial gör det svårt för tillverkare och slutanvändare att utvärdera prestanda och säkerställa interoperabilitet. Organisationer som Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) arbetar för att utveckla standarder, men en bred samsyn har ännu inte uppnåtts.

Kostnad förblir ett bestående hinder. De specialiserade materialen och tillverkningsprocesserna som krävs för metamaterial är ofta dyrare än de som används inom konventionell mikrovågsteknik. Denna kostnadsökning kan vara avskräckande för kommersiella tillämpningar, särskilt på priskänsliga marknader. Dessutom förvärrar den begränsade tillgången på kvalificerade personer med expertis inom både metamaterialvetenskap och mikrovågsteknik utmaningen, då tvärvetenskaplig kunskap är avgörande för framgångsrik utveckling och implementering.

Slutligen finns det en klyfta mellan laboratorietester och verkliga tillämpningar. Även om många proof-of-concept-enheter har visat imponerande kapabiliteter i kontrollerade miljöer är det en icke-trivial uppgift att omvandla dessa resultat till robusta, pålitliga produkter som är lämpliga för fältanvändning. Frågor som miljöstabilitet, långsiktig tillförlitlighet och tillverkningsbarhet måste hanteras innan mikrovågsmetamaterial kan uppnå bred adoption under 2025 och framåt.

Framtidsutsikter: Störande trender och strategiska möjligheter (2025–2030)

Perioden från 2025 till 2030 förväntas bli transformativ för mikrovågsmetamaterialteknik, drivet av störande trender och framväxande strategiska möjligheter. En av de mest betydelsefulla trenderna är integrationen av artificiell intelligens (AI) och maskininlärning (ML) i design och optimering av metamaterialstrukturer. Dessa teknologier möjliggör snabb prototypframställning och upptäckten av nya konfigurationer med skräddarsydda elektromagnetiska egenskaper, vilket påskyndar innovationscykler och minskar utvecklingskostnader. Ledande forskningsinstitutioner och industriföretag utnyttjar i allt högre grad AI-drivna designverktyg för att pressa gränserna för prestanda i applikationer som strålningsstyrning, kamouflage och adaptiv filtrering.

En annan nyckeltrend är sammanslagningen av mikrovågsmetamaterial med avancerade tillverkningstekniker, särskilt additiv tillverkning (3D-utskrift). Detta möjliggör tillverkning av komplexa, multifunktionella metamaterialgeometrier som tidigare inte kunde uppnås med traditionella metoder. Antagandet av skalbara, kostnadseffektiva tillverkningsprocesser förväntas demokratisera tillgången till högpresterande metamaterial och öppna nya marknader inom telekommunikation, försvar och konsumentelektronik. Organisationer som National Institute of Standards and Technology (NIST) arbetar aktivt med att utveckla standarder och bästa metoder för att säkerställa kvalitet och interoperabilitet i dessa framväxande tillverkningsarbetsflöden.

Strategiska möjligheter uppstår också i samband med 5G och 6G trådlösa nätverk, där mikrovågsmetamaterial kan spela en avgörande roll i förstärkning av signalutbredning, minskning av störningar och möjliggörande av dynamisk omkonfigurerbarhet av antenner och ytor. Företag som Ericsson och Nokia utforskar metamaterialbaserade lösningar för att hantera utmaningarna kring högfrekvent signalhantering och nätverksdensifiering. Dessutom investerar försvarssektorn i metamaterial-baserade stealth-teknologier och avancerade radarsystem, med byråer som Defense Advanced Research Projects Agency (DARPA) som stöder forskning kring nästa generations elektromagnetiska material.

Ser vi framåt, förväntas gränssnittet mellan hållbarhet och metamaterialteknik bli mer framträdande. Utvecklingen av miljövänliga material och energieffektiva tillverkningsprocesser kommer att vara avgörande för bred adoption. Allteftersom regleringsramar utvecklas och branschstandarder mognar, kommer intressenter i hela värdekedjan att behöva samarbeta nära för att låsa upp den fulla potentialen av mikrovågsmetamaterial under det kommande decenniet.

Bilaga: Metodik, datakällor och ordlista

Denna bilaga beskriver metodik, datakällor och ordlista som är relevanta för studien av mikrovågsmetamaterialteknik 2025.

• Metodik: Forskningen använde en blandad metodansats, som kombinerade en granskning av peer-reviewed vetenskaplig litteratur, patentansökningar och tekniska standarder. Experimentella data har refererats från öppna arkiv och validerats genom korsjämförelse med branschbenchmarkar. Intervjuer med ingenjörer och materialforskare från organisationer som IEEE och ANSYS, Inc. gav insikter i aktuella ingenjörspraxis och utmaningar. Simuleringsresultat genererades med hjälp av elektromagnetisk modelleringsprogramvara, med parametrar anpassade till de som specificerats av National Institute of Standards and Technology (NIST).
• Datakällor: Primära datakällor inkluderade tekniska vitböcker, standarddokument och produktdatablad från ledande tillverkare som Rogers Corporation och TE Connectivity. Reglerande riktlinjer och frekvenstilldelningskartor erhölls från Federal Communications Commission (FCC) och International Telecommunication Union (ITU). Akademisk forskning tillgång via institutionella arkiv och tidskrifter kopplade till IEEE och Elsevier.
• Ordlista:
  • Metamaterial: Konstgjort strukturerat material som är utformat för att ha egenskaper som inte finns i naturligt förekommande material, ofta manipulerande elektromagnetiska vågor på nya sätt.
  • Mikrovågor: Elektromagnetiska vågor med frekvenser mellan 300 MHz och 300 GHz, vanligen använda i kommunikation, radar och sensing.
  • Permittivitet: Ett mått på hur ett elektriskt fält påverkar och påverkas av ett dielektriskt medium.
  • Permeabilitet: Graden till vilken ett material kan stödja bildandet av ett magnetfält inom sig.
  • Enhetscell: Den minsta upprepande strukturen i ett metamaterial, som bestämmer dess övergripande elektromagnetiska egenskaper.
  • Negativt indexmaterial: Ett metamaterial som uppvisar negativa värden av permittivitet och permeabilitet, vilket resulterar i ett negativt brytningsindex.

Källor & Referenser

• Northrop Grumman Corporation
• Lockheed Martin Corporation
• Nokia Corporation
• Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE)
• Defense Advanced Research Projects Agency (DARPA)
• imec
• CSEM SA
• Siemens Healthineers AG
• Honeywell International Inc.
• Meta Materials Inc.
• Pivotal Commware
• European Commission Directorate-General for Communications Networks, Content and Technology
• International Telecommunication Union
• Restriction of Hazardous Substances Directive
• National Science Foundation (NSF)
• National Institute of Standards and Technology (NIST)
• Rogers Corporation
• Elsevier